Framför

Framför

Cranberries sjunger `Zombie´på Ceden lilla svart – vita teven flimrar
det har blivit svalare och natt
automatisk skrift återstår att släppa kraven
frikoppla det tröttkörda medvetandet låta allt sjunka undan
för gitarren som ylar i en skog utlagda stenar
en stig i månljuset dolda källor porlar
på vandring längs ravinen långt där nere
sitter en gammal man och ser sina vilda känslor i glödens brand
jag känner berget vid min sida och famlar mig fram
inget hägrande ljus syns där framme men luften är frisk
och vinden varm det vore meningslöst att gå tillbaka nu
instinkten talar : torftighet är att vara levande död !

Annonser

Om TOREZ

Hej! Min avsikt med den här bloggen är att publicera material som blivit liggande på hårddiskar och i lådor. (se även about) I den mån inspiration infinner sig kan det bli nya inlägg också. Publiceringen blir inte regelbunden utan i den takt som arbetsprocessen kräver. Välkomna att ta del! ToreZ
Det här inlägget postades i Bötterkäkäs, Dikter 2000- talet, Poetry och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s